You don't know how lovely you are..

Stockholmarna är hemska. Jag har börjat kunna dra ett antal slutsatser ang denna..typ av människor.

Varför är det viktigaste i världen vilket jobb man har och vart man bor? Och sen ska man låtsas vara rik fastän man inte på nåt sätt egentligen är rik? Sen ska man vara så dryg och självupptagen att man skiter i alla andra människor? Man struntar i att man trampar, stampar på och förnedrar andra människor bara för att kunna hålla uppe sin "image". Jag undrar...är dessa människor verkligen såhär innerst inne? Trivs de med att leva med denna enorma press och denna evinnerliga strävan efter något de troligen aldrig kommer att nå? Detta nästan desperata famlande efter materiella ting och bekräftelse för att nå någon slags lyckokänsla? Det är något slags grupptryck.

Som rubriken säger, det finns så mycket fina personer där ute som inte kommer till sina rätt för att de beter sig på detta sätt. Förstår ni inte att ni duger som ni är? Att trots att alla människor väljer att ha olika liv, olika intressen och lägger sin tid på olika saker så är våra liv lika mycket värda? Det vore ju väldigt tråkigt om alla människor var exakt likadana tycker jag.

Jag vill inte tro att dessa människor verkligen är såhär..utan jag tycker mest synd om dem. Snälla! Se något annat än allt detta ytliga, även fast det ytliga kan vara kul ibland. ;-)

Kommentarer
Postat av: elina ekström

word!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback