Mickan

Precis så är det. Hittade min drömhäst. Men vad händer? Det blir problem med röntgenresultaten..! Trodde nästan inte det var sant..men tyvärr. Har bara lust att sätta mig i en hörn och grina. Eller ställa mig och stampa med fötterna, skrika och tjura som ett småbarn. Jag orkar inte med denna cirkus! Men..det finns två alternativ-bit ihop eller bryt ihop. Bryta ihop orkar jag fanemej inte. Och sen det här med wille också. Jag kan inte ens tänka på det utan att jag får vrålångest! Jag försöker tvinga mig själv att vänja mig vid bilden av wille som leds bort medan jag står kvar på stallbacken. Eller hans tomma kropp där i det gröna gräset. Men det går inte! Det känns som han litar på mig, att jag ska fixa allt, hjälpa honom. Men vad gör jag då? Dödar honom för pengar. Så mkt glädje men också frustration han givit mig. Så mkt vi gjort tillsammans. Nu är allt historia. Kvar finns bara en häst som inget hellre vill än att bli riden och uppmärksammad. Men jag kan inte mer nu, jag orkar inte. Konstant dåligt samvete för att jag inte tycker jag utnyttjar vår sista tid tillsammans. Allt känns bara som en förnekelse. Och tårarna bara rinner..